Man borde vara ute och gå oftare. Det är ett bra sätt att försöka få koll på sina tankar. Samtidigt som det kan göra en ännu mer förvirrad. Att bara gå och tänka. Låta fötterna föra en vart som helst medan man försöker reda ut allt som finns där inuti. Blir man nånsin bättre på att veta hur man vill ha det? Som det här med känslor. Det känns så ensamt då man inte har någon. Man vill inget hellre än att hitta någon man kan vara med, mysa med, nån som förhoppningsvis även vill vara med en. Men samtidigt är det just det man inte vill. Rädslan att såra ännu en finns fortfarande där. Se bara hur det gick förra gången. Alltså första gången. Det var inte så jag tänkte det. Men det blir väl aldrig som man tänker heller. Och jag tror fortfarande på att jag gjorde det rätta trots allt det man fått höra efteråt.
Är det egentligen så att jag är rädd att bli sårad själv? Att jag inte vågar ta chansen att släppa någon riktigt nära. Rädd för att se vad som kan hända om jag låter någon ta del av det som gömmer sig där inuti. Saknaden finns också där. Saknaden av en person som jag vet inte bryr sig om mig på det sättet. Som alltid. Jag lyckas alltid falla för dem som jag vet det aldrig kommer bli något med. Kanske det också är ett sätt för mig att skydda mig. Att jag faller för de jag inte har en chans med. För att undvika att det ens skulle bli nåt. Problemet är väl dock det att de från början fått en att tro att det kanske finns en chans att de gillar en. Att man hinner få upp förhoppningen och sedan vägrar släppa taget om det lilla hopp som fortsätter finnas kvar. Trots att man vet att de inte bryr sig. Och det har hänt allt för många gånger. Jag kan ju erkänna att jag fortfarande har kvar hoppet. Även om jag vet vad som gäller och vad personen i fråga tycker. Eller ska man säga personerna? Mysko det där att man kan fortsätta tycka så mycket om mer än en. Innebär det att det inte är äkta kärlek då? Bara för att man lyckats falla för flera som man av okänd anledning fortsätter tycka om.
Som sagt, ibland blir man bara mer förvirrad av att känna efter och försöka reda ut vad man känner, så nu ska jag sluta förvirra mig själv ännu mer..
Been Dazed and Confused for so long it's not true
Wanted a woman, never bargained for you
Lots of people talk and few of them know,
soul of a woman was created below
You hurt and abuse tellin' all of your lies
Run around sweet baby, Lord how they hypnotize
Sweet little baby, I don't know where you've been
Gonna love you baby, here I come again
-Led Zeppelin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar