Bad Memories

Fick det här inlägget idag på min bilddagbok. Intressant att han/hon inte kom på nåt bättre än att jämföra mig med en bäver, men om de tycker det så. Bryr mig väl inte så mycket om det, visst det är ju inte kul att läsa sånt, men samtidigt har jag hört värre genom åren. Och nu har jag ju försökt strunta i allt det eftersom det ändå inte tjänar nåt till att må dåligt över det. Visst, jag tänker fortfarande hur det var där ett tag i högstadiet, och mitt självförtroende är fortfarande inte det bästa sen den tiden. Men jag håller på att bli bättre nu, eller vad man då ska säga.

Livet är för kort för att slösas bort på att inte leva det som man själv vill det. Jag är egentligen mest sur på mig själv för att jag tog åt mig så mycket av allt förut så att det nu förstört en hel del av de saker jag velat göra. Men nu håller jag på att ändra på det, försöker att tänka mer på hur jag vill ha det och vad jag vill göra istället för att tänka på vad jag tror att andra skulle tycka om det. Inte så att jag ville bli "populär" eller vara likadan som alla andra tidigare, för det var inte det jag ville, det var bara det att jag inte vågade göra allt jag kände för bara för att jag var rädd att det skulle bli värre.

Synd att det tog mig så lång tid innan jag insåg allt det här. Och att det fortfarande får mig att tveka ibland. Fortfarande får mig att känna mig osäker, dum, ful, obetydlig, värdelös och allt det där. Men jag försöker då i alla fall nu för tiden. Och jämför man mig nu och innan jag flyttade till Piteå och började estet är det en väldigt stor skillnad. I alla fall enligt mig och några av dem som kännt mig länge. Det är en bra skillnad, och det ska bli ännu bättre, jag är på god väg tycker jag då.

Men nu ska jag sluta skriva ner det jag för tillfället tänker och istället fortsätta förbereda låten som jag har valt att vi ska spela på ensamblen imorgon med min grupp, nämligen All Around Me med Flyleaf, lyssna på dem om du inte hört dem! See you!